Vem vet
Jag har inte orkat helt enkelt. Det känns som att jag har gråtit sedan jag kom hit. Jag orkar inte skilja mig, skaffa nytt jobb efter att inte ha jobbat på 3 år känns det ganska tungt. Skaffa ny bostad, dagis, socialisera och anpassa mig till allt det svenska. Dom säger att när man har livskris ska man inte göra för stora förändringar i sitt egna liv. Det här är en för stor förändring för mig. Och det viktigaste av allt våra barn. Jag kan bara inte rycka upp dom från det enda dom känner till och flytta dom 2 timmars flygresa från deras pappa. (ja jag vet barn anpassar sig snabbt, men så känns det för mig) Jag kan inte. Sedan kan förnuftet prata om bättre dagis sjukvård osv i Sverige. Men lider dom av det? dom har aldrig gått på ett svenskt dagis? Ingenting dom saknar.
Så vi har nu bestämt oss för att flytta hem igen. Så nu ser jag fram i mot att leta lägenhet, dagis och jobb i London. Visst det kommer bli tufft. Men jag har alla mina goa kära fantastiska vänner och Fredrik. Det som inte gör en svagare gör en starkare. Jag ska söka till polisshögskolan i london.
Och jag förstår att alla ni som bor i Sverige undrar vad i H-vete jag håller på med. Det finns inga enkla svar. Jag förstår det knappt själv. Gör jag rätt det kommer jag nog aldrig få reda på men nu har jag försökt.
Här har vi haft en bra vecka förutom det lilla då att jag har tampats med ett av dom största besluten jag någonsin tagit. Barnen har sovit snällt hela nätterna, gått i skogen, druckit välling, plockat bär. Målat och badat i sjön. Och inte tittat på tv. Lekt med alla djuren. Ja idyll.
hurra!!! jag forstar att det kanns konstigt hemma i Sverige och att London kanns som hemma. Tror nog att det blir det basta for er alla fyra. Valkommen tillbaka igen gumman!!!! Ja super da far vi snart en polis i mammagruppen, bast vi inte gor nagot olagligt ;o).kraaaaaaaaaaaaaamar
Kraaaam pa dig! Jag star bakom dig i allt, och det ar klart att det ar tufft att byta bostadsort/land utover allt det andra! Har du fortfarande mojlighet pa det dar jobbet vi pratade om nar jag ringde fran landet? Kram kram, och hall ut, det loser sig till slut ska du se! Cissi
Valkommen hem igen.. XXX
gumman..! kämpa på, du är stark!
men herregud!
Det e väl klart att du o barnen ska bo där det känns tryggt för dej!!!!
och där du trivs!!!!!!
PRECIS! barnen klimatiserar sig vart du än kommer att bo, om det så är på andra sidan jordklotet.
Och du...........jag fattar att du inte vill bo i Sverige.....vad är det som är så bra här!?
ev dagis o skola då?
men INTE sjukvård etc...
Det du gör är bäst!
Kram Johanna.
du ska lyssna på ditt hjärta och göra det som känns bäst! kram sigrid
Hej Gumman!
För varje gång jag är i Sverige ju mer känner jag mig hemma i London. Och London känns mindre tomt om du kommer tillbaks plus du har ju oss andra gamla mammor hemma i London som hjälper till om det behövs.
Kram Cecilia Bay
HIPP HIPP HURRA!!! För RAKEL fyller 3 år idag!!!
Önskar er alla en härlig dag och massor av kramar till födelsedagsbarnet!
Nina N
GRATTIS GRATTIS Rakel pa fodelsedagen vi saknar dig! Kram kram xxx
Hurra! Jättebra beslut! Efter snart 6 veckor i Sverige längtar jag till London så in i norden! Visst är det lätt att bli kär i Sverige på sommaren när allt är vackert och soligt och skönt... men neej, jag kan inte sätta fingret på vad det är, men jag skulle inte heller vilja flytta tillbaka. Och så tycker jag såklart det är kul att vi får ha dej kvar! Det finns fiiiina lagenheter i Muswell Hill;)
