Bermuda weekend

Bermuda Bermuda

Ja vilket liv man lever jag klagar inte. Men som jag sagt forut helst av allt hade jag velat att L hade varit hemma. Men nu ar det bar 11 dagar kvar. Och det ska bli sa underbart att ha honom hemma igen och jag tror verkligen att jag kommer att uppskatta honom annu mera om mojligt nar han val kommer hem.

 Sa jag akte i vag i Fredags det tog 7,5 timmar och flyga dit men jag har ju blivit van. Läste en dalig chit lit bok som jag köpte på vägen. Såg på en annu daligare film och sov lite. Bara att flga sjalv kanns valdigt lyxigt. Nar jag landade var det alldeles varmt ute +30. En underbar känsla. Dom grillade alla passagerare i tullen och dom verkade tycka det var väldigt konstigt att jag akte dit själv, och det hummade hmmades jaha jag skulle mota min pojkvän, bodde han har, nehe han skulle också komma men med annat plan. Tillslut var dom klara och da skulle dom dra lite i min champagne jag hade kopt en box med 2 flaskor champagne på tax-free, och han i tullen tyckte jag skulle betala skatt for man fick ju bara ta in 1 lit, och jag hade ju 2 liter. Försökte förklara att det var 2*75 cl alltså 1,5 liter. Och visst om han ville kunde jag betala skatt på 0.5 liter.  Han gav upp.


Utsickt fran Hotellet

 
Hotellet... det var sa stooort

Akte i vag till Hotellet det var fortfarande ljust sa spännande hade ju ingen aning om var det lag hur det såg ut, nada. Vi bodde på Fairmount South Hampton som ligger längst ner på on och Bermudas största hotell. Det var gigantiskt, golfbanor, tennisbanor, pol, returanger, affärer. Och mycket amerikanskt. Bermuda ar ju en gammal brittisk koloni men jag hörde mest amerikaner.  Det tar ju bara 2 timmar från NYC med flyget.

Ja sen kom han tillslut min riddare och knackade på dörren, da hade jag redan hunnit duscha sminka mig och byta kläder tre gånger kul att man fortfarande blir helt nervös.  Beställt room service middag.


min alskling


Jag har ju lite mera problem med Jet lagen L han sover narsomhelst varsomhelst och hur länge som helst. Men jag vaknade 07.00 Bermuda tid på min födelsedag och sprang ut på en jogging tur. Fantastiskt vackert och jag har faktiskt lärt mig  under den har ensam perioden att börja uppskatta lite egen tid. Resten av dagen pressade vi på stranden, jag såg ut som en röd kräfta nar vi var klara. Tyckte det var onödigt med solskyddsfaktor om man ar på solsemester i 3 dar far man ju passa på. Det ar en helt underbar känsla att ligga på en strand utan barn. Jag onskar att alla stressade smabarnsforaldrar som jag känner kunde få ladda batterierna på detta sättet ibland. 

Pa kvällen at vi middag på  en 300 ar gammal restaurang som bla Mark Twain och mera nyligen Hillary Clinton har besökt. Jag at samma huvud ratt som Hillary. Och ja jag tyckte det kanndes lite coolt.  Maten var helt otrolig, vinet underbart. Hela restaurangen var väldigt gammeldags med cigarr room och dyl. Sa mysigt. Fick fina födelsedags presenter. Jag hade ju sagt att det absolut inte behövdes efter denna lyx tripp men hade nog samtidigt blivit besviken om jag inte hade fatt något alls. Vem har sagt att vi kvinnor ar enkla. Men inte behövde jag bli besviken sa klart.  Jag fick min efterlängtade Hermes scarfe och hårband.

L sa att han hade spenderat 1 timme i den dar butiken och att butiks damen hade djup interjuvat honom i 1 timme om hudfarg, hårfärg ögonfärg mina kläder ha ha.

Men resultatet blev  sa lyckat scarfen ar röd orange och passar till allt jag har hemma. Och hårbandet ar ljusblat. Som bonus fick jag och en super fin ljusblåa skjorta från Seven som jag provade nar jag var i NYC men aldrig köpte. Sa han plockar upp saker minsann.

 
Jag lyckades ata en hel middag utan att spilla, men klanningen maste nog kemas i allafall... det ar jus mutsigt pa marken


Sen gick vi tillbaka till Hotellet. Det går en liten shuttle buss overallt over hela hotell området men efter 1 flaska skumpa en halv flaska vin och lite drinkar. Tänkte jag att det kunde vara lite uppfriskande med en promenad. Och det var det.

Vi tog en drink i hotell baren och sen stötte vi ihop med en hel liga av aldre tanter  i hissen som letade efter "discot". Sa vi bestämde oss for att hjälpa till. Sa vi hittade det till slut. Helt undan gomt i kallaren. Men dar var det riktigt mycket drag for att vara Bermuda som mest befolkas av folk på bröllopsresa, aldre par som firar anniversery. Jag sa att om vi fortfarande ar lyckliga och glada nar vi ar 60 sa vill jag aka dit på anneversiry. Vi hade hursom helst väldigt roligt på den dar baren och jag pratade med hur mycket folk som helst. Det kändes morgonen efter det kan jag lova.

 Pa söndagen regnade det sa vi började med att gå upp till fyren som vi kunde se utanför varat fönster, sen tog vi bussen till Hamilton, huvudstaden. Dar var det också sten dött. Allt var stängt. Sa vi bussade vidare upp till den norra delen av on dar vi promenerade runt. At dom godaste friterade rakorna (i cocous) på det sunkigaste caféet. Men sa goda. Badade i Havet såg GIGANTISK röd krabbor som jag tyvärr inte han fax på kort men som skrammde slag på mig. 

 

Alla på Bermuda måste jag saga var extremt pratglada snälla glada och hjälpsamma. Men skulle jag också bo i ett stilla tropiskt paradis sa skulle jag nog också vara sa dar glad hela tiden.

Nar vi kom hem spelade vi tennis. L tycker nämligen att basta sättet att bota Hangover på ar att idrotta. Sa vi spelade tennis i en timme min arm värker fortfarande. Halvags in höll jag på att bli helt galen det ar sa frustrerande jag vill vara bra och duktig.......NU NU NU. Och L han coachade slå bollarna sa hart du bara kan ska du se att det känns bättre. Sa jag drömde vilt. Nar vi var klara med allt det har hade klockan redan hunnit bli 22 och somniga Bermuda var nu stängt. Sa vi at middag på Hotellet och la oss tidigt.


 

Måndag leaving day. Jag hatar det. Nar vi ses sadar over en helg det ar sa jag knappt vill sova for jag vill inte missa något. Och nar jag vaknade i går da visste jag ju att nu ar det inte många timmar kvar. Vi gick ner till stranden och pressade det sista innan jag vinkade av honom. Sen var jag ensam på Bermuda igen. Pratade med lite gäster vi stött på innan och slappade vid poolen. Det var validgt konstigt att vara dar alldeles ensam.

 

Flygresan hem var turbulent, och efter att det dar Rio planet kraschade ar jag inte stormforjust i att flyga. Jag  tanker alla dom har människorna som jobbar på flyget har ju valt det har som deras yrke. Och da kan det inte vara sa farligt. Men sedan skumpar planet vidare och jag sitter dar men hjärtat i halsgropen och tanker nu dör jag nu dör jag stackars mina barn.  Kom in till jobbet kl 08.30 i morse nu sitter jag har och kanner mig lagom trott. Och längtar hem till mina älsklingar.

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0