Malin

I gar kvall hade vi en liten napp disaster, Rakel hon var trott ledsen och saknade pappa sa vi ringde honom, och hon madde lite battre. Min nanny Anna hennes telefon haller pa att ga sonder sa  mitt i allt det har borjade jag leta efter Fredriks gammla telefon med Rakel hangande i trasorna, och vad lag i samma lada som telefonerna alla Rakels gammla nappar dom hon gav till tomten. Och med tanke pa hur ledsen hon var sa fick hon ha dom over natten. Stackarn. Det ar svart, jag ser mina barn typ 2 timmar varje kvall varannan vecka jag saknar dom, oftast ar dom glada pa morgonen nar jag gar eller sa sover dom fortfarande men nar dom ar ledsna som i morse da svider det i mitt mamma hjarta. Och man fragar sig sjalv vad man haller pa med. Men vad ska man gora, jag vill inte vara hemma pa heltid heller.
Hon var inte sa fortjust i sin mamma i morse nar jag tog dom i fran henne. Ser fram i mot helgen och fa spendera lite kvalitets tid med dom, en tripp till IKEA kanske.  I kvall kommer Hanna, Cecilia och Johanna over pa middag jag far vall alta lite av mina issues med dom over en flaska vin eller 2.
 
Ofta tanker jag pa mitt liv vad som har hant ta bara dom senaste 10 aren har jag hunnit bo i NZ, Moskva, London, Gifta mig skilja mig fa tva underbara barn, haft typ 5 olika arbetsplatser. Rest och upplevt sa manga saker. Jag har alltid varit sa, jag kan inte se mig sjalv i framtiden, for jag tanker om sa har mycket har hant dom senaste 10 aren vad kommer handa dom nasta 10 aren? Det har man ingen aning om. Men jag tror att allt har en mening och ibland nar man ar mitt uppe i saker och ting kan det vara svart att se klart men ser man det lite utifran sa kan man se sammanhanget. Jag ar bara sa radd for att gora om samma misstag igen. Slappa in nagon i mitt liv och misslyckas. Jag vill inte bli sviken, sarad igen. Och i  bland tanker jag att allt kanske ar mitt fel att jag inte ar tillracklig. Att jag inte har talamod att jag ger upp for latt. Men samtidigt man lever bara en gang och jag vill inte slosa med mitt liv jag vill vara glad och lycklig och vara med glada lyckliga och okomplicerade personer. Det ar svart, svart att tro pa karlek, svart att se vitsen med det hela men jag vill jag vill jag vill och jag hoppas jag kommer kunna. Men hur ska det ga jag har 2 barn, jag vet inte hur man gor allt det dar ar lite nytt for mig. Det ar som min mamma sa du kommer se, dina barn kommer du alltid alska mest, och oavsett vem du traffar kommer han aldrig alska din barn lika mycket som du, och om ni far gemensamma barn kommer det alltid att vara en skillnad. Det ar sakert sant men sa hemskt. Man kan ju fraga sig vad man haller pa med ibland.


Om 5 ar vill jag

Vara lycklig

Glada snalla barn som klarar sig bra i skolan, och har manga kompisar

En fin mysig lagenhet som jag trivs i fylld med vackra saker, foton minnen och gladje

Ett roligt stimulerande jobb

En hund kanske