Malin

Efter att ha tjatat och tjatat länge om det här med bil. Hade jag tillslut kapitulerat och bestämt mig för att det kanske var en onödig lyx som man kan klara sig utan. Och att om man väl köper en så blir man helt beroende så ja la ner hela bil projektet. Men sen i måndags morse hände något oväntat Fredrik ringde på väg till jobbet och var helt exalterad över att han hade sätt en fin bil på vår gata som var till salu. Det jag fick ur honom var följande  "det är en blå ford, som ser ganska ny ut. Den är rund i kanterna inte fyrkantig som Elins bil" Ingenting om modell eller milantal eller ålder... Ja ja han har ju inget körkort. Nyfiken som man är gick jag så klart ut och kollade det visade sig vara en Ford fiesta som var till salu för 600 pund. Och den såg faktiskt fin ut. Åh jag vill ha nu...
Så när Fredrik kom hem beodrade jag honom att ringa ägaren och då fick vi reda på att den var från 98, bara hade gått 5000 mil och haft 2 ägare först mamman sedan dottern. Tjejkörd med andra ord. Det lät ju riktigt bra. Så vi bestämmde dejt på Onsdag kvällen. Så i onsdags kom Rakels bilbarnstol som vi besttällde för 1 månad sen och jag såg det som ett omen. Ett tecken från gud. Vi ska ha denna bil.
Fredriks kompis Erik som är lite mera bil kunnig kom över och vi travade i väg för att kolla på bilen tillsammans medans Fredik var hemma med Rakel.  Han fick provköra, jag ville inte riskera ett kärringstopp. Och den verkade okej. Självklart får man inte en ny bil för 600 pund. Men så bra den kan bli. Så vi slog till och jag är nu lycklig ägare till en liten blå ford fiesta. Hela kvällen i går och idag ägnades åt att hitt den perfekta bilförsäkringen. Här försäkras typ föraren inte bilen. Så det är BARA den som står på försäkrtingen som får köra bilen. Och det blir lite billigare om man är tjej för vi kör ju lite bättre ;)
Så efter att ha svarat på 1000 frågor om bil och mig själv hittade jag tillslut en passande försäkring som jag efter lite penga transaktioner bestämde mig för att slå till på idag. Tänkte jag skulle passa på och ringa när Aina och Mari var här. Aina låg och sov och Mari kunde hålla ett vakande öga på Rakel. Tror ni inte att Aina vaknade och Mari fick ett super viktigt jobb samtal sammtidigt så typiskt.  Så vi hade två GALLSKRIKANDE barn. Jag fick stänga in Rakel i sovrummet för att överhuvudtaget höra vad den stackars försäkrings människan sa som dessutom hade någon fruktansvärd accent så jag förstod typ var 3e ord som  hon sa. Men nu är den hursomhelst försäkrad. Jag var tvungen att ringa sen när Rakel hade somnat  för att  verkligen dubbel kolla att köpet verkligen gick igenom.
Det är lite läskigt att jag nu har en alldeles egen bil som jag och ingen annan ska se efter och byta olja på.
I kväll åkte vi på en liten premiär tur ner till vår lokala Sainsbury för att handla. Och det gick bra även om det var lite läskigt dom först metrarna. Och jag blev omkör av 3 bilar för jag körde så långsamt. Ha ha. Men nu har vi tagit oss hem jag och bilen och tankat och det känns underbart.