Malin

Vilken resa ställde klockan på 03.30 men snoozade sa klart lite for lange så 03.50 vaknade jag med ett ryck. Ner med alla grejerna till bilen, vagn, resväska och barn. Men dom var vid gott mod och vakna hela vagen ut till stanstead. Vi parkerade långt långt bort och fick åka transfer buss till flygplatsen. Ska försöka komma i håg det när jag flyger hem bilen står vid hållplats L:
Väll där var det hur mycket folk som helst. Tur att man har så resvana barn. Samtidigt som vi stod i inchecknings kö så befriade jag Isak från hans pyjamas och satte på honom riktiga kläder medans Rakel drog bagaget. När vi checkat in stötte vi ihop med Matthew ooch Albin när vi laddade och köpte, chips godis och dricka. Frukost kändes överskattat och så länge alla är glad med lite salt och vinäger chips är mamma också glad. Rakles leksaker fastnade i säkerhetskontrollen och deras supervisor kom och var tvungen att skriva massa papper tydligen hade hennes uppskruvningsbara MCD leksaker påkallat bombalert. Vidare direkt till flyget och jag måste säga att mina barn är så duktiga i Boarding kön, var det dags för Rakel att byta om, och när man flyger med Ryainair så får man ha med sig vagnen hela vägen fam till flygplanstrappen. Bara det att det är ett litet problem hur fäller man en vagn som kräver tvåhandsgrepp när man har två små barn och står på en landningsbana. Men jag sa åt Rakel med myndig ton att nu håller du lillebror hårt i handen och det gjorde hon medan jag fällde vagnen snabbt. resan gick bra men så klart sten somnade båda ca 10 min innan landnig. Ja vad gör man ingen vagn och två barn som sover tungt. Jag tog dom under varsin arm och pallrade mig in. Pappa stod och väntade och mötte så klart. Nu har vi varit i Huskvarna sedan i Lördags och ätit ätit och ätit och tagit det lugnt.

Han även med ett besök på banrakuten på Lördag kväll natt kl 01.00 kan ju tänka er hur  pigg ja var då som hade varit uppe sedan kl 03.00 föregående natt. Rakel hade varit helt försörd hela kvällen och klagat över urinvägs symptom och jag som vet hur jobbigt det är hade inte hjärta att låta henne vara uppe hela natten så vi lånade morfars bil och åkte till akuten 1700 SEK kostar det om man inte har sitt EU kort med sig. Och det hade jag sa klart inte. Men lyckades snacka mig ur det där och Rakel var det inget fel på så klart. Hon tyckte väll det var lite för lugnt och stilla.. Men resten av dagarna har vi tagit det lugn och nu är vi i Stockholm fram till den den 27 då vi flyger tillbaka....