Malin

Gick ner pa lunchen i dag for att kopa mig en ny telefon, sen min gammla har blivit avstangd. Det kanske ar lite magstarkt att be sitt X att betala for sin foredetta frus telefon. Hursomhelst sa gick det inte som jag hade tankt mig. Eftersom jag inte har ett engelskt kredit kort utan "bara" ett svenskt sa blev jag inte godkannd. Man kunde ju tycka att i dagens hogteknologiska sammhalle att det inte skulle spela nagon roll. Men nar man bor i ett land som inte ens har ID kort utan man maste legitmera sig sjalv med en gammal elrakning kanske man inte ska forvanta sig mera. Sa nasta vecka maste jag ga till banken och uppgradera mig sa jag blir kredit vardig.  En kollega pa jobbet erbjod sig faktiskt att ga ner och signa upp pa ett abonnemang at mig, men fragan ar bara vad han vill ha tillbaka i gen galld. Sa dar sa jag pass. Men dom ar gulliga har pa jobbet, valdigt engagerade i min trasiga bil tex. Sa nu vet jag vart jag ska ta den och hur mycket det ska kosta. Och pappa hade ratt som alltid. Det ar nog tandningen. Tror dom kanner att dom maste ta hand om mig nar jag ar vilsen. Nej jag vet jag kan ocksa vara vilsen ibland.