Malin

Hmmm ja det blir vall ytterligare en lang lovsång.. till L. Sa ni som inte orkar kan ju sluta nu

Var ska jag börja. Ska jag skriva om hur underbart det var att träffa L igen, eller hur fantastiskt det var att han faktiskt, tänkt organiserat och planerat en hel weekend at oss. Jag som ibland klagar på att han ar lite o organiserad :) Eller ska jag skriva om all den goda mat, vin, och alla coola grejer vi han med på en helg.

Det var med nod och näppe som jag han med mitt flyg, sprang genom hela terminal 5 i högklackat och resväska. Men jag tänkte herrejavlar missar jag det har planet tar jag livet av mig.

Ja sa satt jag dar på planet som ett uppspelt barn på julafton, visste ju inte ens hur lang flygtiden var eller nar vi skulle landa. Hade ett jobbigt par i närheten med en liten nyfödd bebis. Och som dom höll på herregud ge ungen en brake. Hela tiden höll dom på upp och ner med den dar stackaren. Själv njöt jag av att flyga utan barn, chips smulor, kritor och leksaksbilar som rullar ner for mittgången. Såg the proposal med Sandra Bullock en ganska rolig Romcom..

Nar jag landade var det samma visa ville bara av det dar jädra planet och komma till hotellet. Aldrig att jag skulle odsla 30 min på att vänta på incheckat baggage. Fick en snäll Taxi chuffor som körde mig in till stan samtidigt som jag fick en guidad tur av Washington. Washington ar stort fint, RENT, och kanndes ganska opersonligt. Tror inte jag såg en enda snygg människa.



Checkade in på the W, kon ringlade utanför och jag trodde for en kort sekund att jag kommit till en nattklubb. Många hotell jag bott med L har varit sa. Kombinerade discon med sov arrnegemang :)

Skojade lite med tjejen i receptionen nar hon vill se mitt leg att det var ju bra att hon kollade sa inte vilka tjejer som helst kunde komma upp på rummet. Hotellet var underbart, men jag är nöjd och glad bara lakanen ar rena. Och jag måste saga det det enda positiva med att han är borta sa här är när vi ses efter 2 veckor och jag blir alldeles lycklig, glad och varm. Den där pirriga känslan som man inte har nar man ses varje dag. Vi beställde typ en av varje från roomservice, at den godaste Crabcake som jag någonsin ätit i hela mitt liv, stek, banasplit, sallad, ost vin… Tank om man kunde ha det hemma roomservice. Plinga på en klocka och nan kom till sovrummet



med vackert upplagd mat på silverfat. Det är helt fantastiskt och jag LOVE IT.

Lördag morgon, besökte vi hotell gymmet, har aldrig gymmat på hotell innan men jag tänkte det kunde vara bra att jobba lite på aptiten. Och jag har ju akt till US framstå for att träffa L inte for att göra allt det där andra. Sa vi tog det väldigt lugnt. Efter att ha avnjutit en fantastiskt frukost masade vi oss ut vid 1 tiden gick till parken solade promenerade tittade på Vita huset som vi bodde 2 meter ifrån och på lite andra kända byggnader. Jag åt en korv med bröd. Lika god som den svenska. Varför säljs det inte korv med bröd i London?





På eftermiddagen hade L organiserat sa vi akte på en Segway Tour. Det ar dom har roliga sakerna som vi åkte runt på i 3 timmar, så roligt att kora. Jag gillar ju sådant. Dom laser av din hållning vikt fotens placering 1000gr per sekund och raknar sedan ut hur snabbt den kor. Nar man lutar sig framåt kor den framåt nar man lutar sig bakat åker den bakåt. Fiffigt miljövänligt och riktigt smart. Sa på detta vis såg vi hela Washington utan att bli trott i fötterna. Kvällen avslutades med skaldjursmiddag nere vid kanalen.

Söndag dags for ny tag, efter ytterligare en fantastisk frukost, (ja jag har typ inte gjort annat en att ata denna helg) sa akte vi 1,5 timme utanför Washington till Virginia, närmaste stora stad var Boyce. Dar vi checkade in på ett bed and breakfast. Med en sådan dar riktig fin amerikansk veranda med vita pelare och stora flaggor. Så fint, mysigt och genuint. Alla som jobbade dar kandes så gulliga. Det var som att komma hem till en stor trygg familj. Ingen ide att låsa hotell dörren vem tar något har ute i vildmarken. Vi drack utsökta viner, ost, 5 ratters middag och cocktails. Pa söndagen vaknade jag förstas med den dar klumpen i magen jag hatar att saga hej då och så klart började tårarna droppa så fort taxin närmade sig flygplatsen.

Stackars killen i incheckningen han frågade om jag var riktigt ok? Tröst shoppade 2 souvenir trojor till barnen, en drommfångare i indian butiken. (Drommde en hel sjuk drom under helgen hur jag var i DC, tog London bussen till Stockholm kom hem till mamma och pappa som inte var hemma och tappade Isak som var nyfodd i hudmats skålen)

Planet blev försenat efter att piloten annonserat att en av teknikerna hade hittat något fel. Jag vill inte veta sådant. Efter ytterligare 50 min blev vi informerade om att planet nu var reparerat och att det ”borde” var okej. Gaaahh dont tell me….

Pratade med killen bredvid, han var från NYC, hade flickvann i Washington och bodde i London. Så det kändes som vi var lite i samma sits. Landade kl 07.30 i morse akte dirket till jobbet, gick pa min pilates och tvattade haret pa lunchen nu vill jag hem och sova…

Nej nu vill jag bara att han ska komma hem, 4 veckor kvar.