Skal!

30 ar. Om det ar nagon som borde fa presenter i morgon ar det min underbara mamma som lyckats klamma ut inte bara 1 barn utan 2 barn pa exakt samma dag med 10 ars mellan rum. Sa grattis lilla bror som i morgon blir 20.
 
Det ar intressant att tanka och reflektera over sitt liv, nar jag ser tillbaka pa mina forsta 30 ar sa tanker jag anda lycka
 
0-10ar kommer inte ihag sa mycket. Bodde i det fina roda huset med mamma och pappa lekte i skogen med kottar. Akte skidor pa vintern. Fiskade i sjon.
Flyttade med mamma till Stockholm och vi bodde i det dar galna kollektivet. Tanker mera pa sadant nu att dom skilde sig hur det var for mig, hur det sakert format mig.
Men det var en rolig och spannande tid. jag har ALDRIG kannt mig som ett splittrat skilsmasso barn. Men sen har jag ju ocksa en mamma pappa som fortfarande firar jul tillsammans.
 
10-20ar Det borjade ganska lugnt. Fram till 15 och sen OMG nej dom aren vill jag inte gora om grat skrik, brustna hjartan. Skolan, pojkvanner.
Tillslut fick nog mamma nog och skickade mig till andra sidan jorden Nya Zealand var underbart.  Men samtidigt sa tror jag att dom dar aren verkligen paverkade mig massor till den jag ar i dag, MUF, kompisar, stallen vi hangde pa, ja hela livet. Och vad roligt vi hade pa bredgrand, tegnergatan, bonidi, gardet. MAn hade liksom noll ansvar.
 
20-30ar
Ja nu borjar det handa saker. Traffade x kexet. Blev galet kar ville bli vuxen, gifte mig fick tva fantastiska barn, bodde i Moskva, flyttade till London.
Va hemma mamma. Skilde mig. Skaffade jobb, traffade dromprinsen.
 
Och vet ni vad jag angrar ingenting. OCh jag tror att allt hande av en anledning tex jag och L.
 
Om jag inte hade flyttat till Stockholm, traffat Ludvig gatt med i MUF traffat Cissi. Lart kanna Cissis mamma, Traffat X kexet, flyttat till London, skilt mig blivit arbetslos, borjat jobba pa pa mitt jobb som Cissis mamma fixade. Da hade jag ju aldrig varit dar jag ar i dag. Sa ni ser. Och som mamma sager pa ett eller annat satt sa loser det sig alltid.
 
Nej nu ska jag springa till flyget. Och jag ska tanka pa er kara vanner i morgon nar jag ligger pa stranden i BERMUDA och sippar coctails.
Ni vet vilka ni ar jag alskar er och tack for att ni finns alltid staller upp.  Med sadan vanner behover man inte mycket mera. PUSS PUSS PUSS

Kommentarer
Postat av: Nina L

Skål och grattis! Du är en erfaren 30-åring. Många kramar

2009-09-19 @ 17:11:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0